tisdag 28 juli 2015

Migrän.

Tidigt i morse, eller sent inatt beroende på hur man ser på saken så fick jag ett migränanfall. Det är det tredje, eller möjligen det fjärde under ett års tid? Från att inte ha haft migrän överhuvudtaget så är det en dramatisk ökning!

Googla sjukdomar ska man ju inte göra ;) men just migrän kändes ganska harmlöst och jag läste att bland annat stress och oregelbunden sömn kan vara utlösande faktor. Men även stark mat :o) Där ser man. Jag åt faktiskt indiskt i söndagskväll, någon koppling till maten gör jag inte! Däremot till stress. Det blev en kort resta till andra sidan landet över söndag/måndag. Till Ullared och Varberg närmare bestämt, en enkel resa på lite mer än 30 mil, där jag körde större delen av sträckan.

Och sova innan jag ska åka iväg någonstans går aldrig särskilt bra, sova borta går ännu sämre! Så kopplingen stress och sömn ser jag iallafall den här gången. Har inte funderat så mycket på mina tidigare migränanfall vad som kan ha utlöst dom, men ska definitivt vara mer uppmärksam framöver...

Den här gången gick det iallafall över relativt snabbt, jag är ju faktiskt på benen igen ett halvt dygn senare. Har till och med fått i mig lite att äta precis. Sist minns jag att jag var sängliggandes i över ett dygn innan jag kunde stå upp utan att kräkas...

Hursomhelst, det var iallafall en trevlig liten resa. Jag fick en hel del nödvändigheter (faktiskt) inhandlat, bland annat flera par byxor, en kattbur, underkläder, strumpor... lite sånt som är billigt på Gekås. Jag tycker dock inte att priserna är så där överdrivet låga längre? Inte som förr iallafall. Det är säkert mer lönsamt för barnfamiljer att åka, för barnkläder och leksaker kan man visst fynda?

Min fyrbenta lilla kompis Pip (jag måste verkligen hitta ett namn till henne snart) bodde under tiden hos en vän till mig, det hade gått riktigt bra. Skönt att ha lite kattvakt när man behöver :)

fredag 24 juli 2015

Gråa hår...

Jag funderar på om jag ska börja skriva om min kattunges alla hyss, för de börjar bli några stycken till antalet nu. Hon är nyfiken och orädd på den gräns att hon blir intill korkad.

Kattan är inte särskilt gammal. Runt 12 veckor förhoppningsvis (man ska ju inte ta dem från mamman tidigare än så). Farbrorn som jag hämtade henne hos visste inte riktigt, men hon var iallafall den sista i kullen att hämtas, så jag tror att hon har åldern inne. Hon börjar bli lite sådär långbent och gänglig.

Söt som socker är hon. Trevlig att ha att göra med, ligger gärna i knäet och spinner, men sätter inte i några klor. Accepterar också när matte inte har tid eller lust att ha henne i knät.

De senare dagarna har hon börjat intresserad sig för träden. Jag har gott om träd på och omkring tomten... höga ekar, rönn, oxel, lind, körsbär, äppelträd. Ja, alla de sorter. Och de två senaste kvällarna har hon lyckats klättra upp i två olika träd precis innan jag ska åka till jobbet. Taskig timing, eller hur? Sitter där så eländigt och gnyr eftersom hon inte tar sig ner igen.

Har snällt fått plocka fram stegen, klättra upp och ta ner henne igen med att stadigt tag i nackskinnet. Kan ju inte gärna lämna kattan ute en hel natt. Och förut var hon på väg upp i ett av kastanjeträden... suck! Idag ska jag iallafall inte iväg några längre sträckor, så klättrar hon upp får hon allt sitta tills hon tar sig ner... en nyttig erfarenhet kanske?

Ett är säkert att hon kommer iallafall att ge mig gråa hår i förtid.

Fortsättning om kattens äventyr lär följa. Eventuellt en uppdatering om namnet också.. om jag väl kan bestämma mig. Har funderat på Sol, efter äventyrslystna karaktären i Sagan om Isfolket. Vildvittra,
eller egentligen det kortare Vilda är också aktuellt, men låter inte riktigt rätt i munnen när jag ska ropa efter henne... just nu kallas hon Pip, efter som hon pep så eländigt de första dagarna när hon ville ha min uppmärksamhet.

Här står jag på stegen och tar en kort på henne. Hon sitter i det äldsta äppelträdet, men sina höga, grova skott som sticker rätt upp efter som trädet inte klippts ordentligt länge... 

måndag 20 juli 2015

Trötta dagar!

Min energi är puts väck. Jag är fortfarande lite småförkyld. Sover dåligt och allt känns allmänt motigt. Källan till dålig sömn har fyra tassar och stavas KATT. Än är hon namnlös det lilla livet. Jag trodde nog inte att jag skulle bli så förtjust, men hon stal mitt hjärta direkt och jag är upp över över öronen förälskad! Men vilken energi hon har den unga fröken. Fullt hålligång... 

Bjuder på några bilder.

Fint svampår i år.

Hon sover!

På upptäcktsfärd.

Stockros. Gillar att den har dubbla blommor, mina andra har enkla. Tror jag, väntar på blomning på flera av dom, planterades förra året och blommar ju först i år...

söndag 12 juli 2015

Dags igen...

Från ingenstans kom den. Årets sjuttielfte förkylning? Det är ju bara några veckor sen jag avslutade en fyra veckors period med bland annat ihållande halsont. Nu sitter jag här igen med en ond hals och en näsa som behöver snytas sisådär en gång i minuten...

Inser återigen att jag tidigare har varit ganska förskonad från sjukdomar i jämförelse med det här året. Skit! Jag jobbar två nätter till nu. Har god lust att sjukskriva mig och bara ligga hemma i sängen och tycka synd om mig själv. Jag sov i princip ingenting i förmiddags efter avslutat jobbpass så jag hoppas på några timmars sömn nu i eftermiddag istället.

Tanken på lönebortfall avskräcker, så jag tar mig nog till jobbet trots allt. Iallafall inatt... Så får vi se hur det känns imorgon natt.

lördag 11 juli 2015

Några bilder.




Sommarmat och skörd från trädgårdens samt skogens skafferi :)

torsdag 9 juli 2015

Slutkörd!

Det tar på krafterna att umgås med släkten under flera dagar. Ett intensivt schema med mycket umgänge och sevärdheter har stått på schemat. Jag har rest över en stor del av landet och tagit mig ändå upp till Luleå minsann. En bra bit från mitt välbekanta Småland. Men jag fick mersmak och funderar redan på när jag ska ta mig dit nästa gång... under min fyra veckors semester i Augusti?

Nej, det blir för nära inpå. Behöver smälta intrycken och vila upp mig. Eventuella resor under den riktiga semestern får bli inom kortare avstånd, tror jag...

För även om kroppen och knoppen har hängt med duktigt under de här dagarna så känns det idag som om luften har gått ur mig... Började redan under resan hem igår med tilltagande stelhet. Den gick dock bort efter nattens sömn, men tröttheten, den tröttheten!

Hade tänkt mig en dag full av bärplockning, klippa gräsmattan, packa upp och kanske tvätta? Men det blir nog mest ingenting. Inatt ska jag jobba.