måndag 30 mars 2009

Solig måndag.

Yeah. Effektivitet - me like. Det känns som om jag har fått en hel del gjort idag! Jag mår bra, solen skiner och livet leker. Nu dricker jag kaffe, och deklarerar... nice, 6000 papp extra, lagom till min semestermånad med festivaler och annat skoj!

Ni missade väl inte dokumentären igår?
Småskalighetens hjältar, den var så fin.

söndag 29 mars 2009

Söndagsslö.

Sedan jag kom hem från jobbet har jag inte direkt uträttat några underverk. En timmes promenad i det milda och fina vädret var en skön och uppskattad avkoppling. Jag är duktig på promenerandet nu, och ger mig ut i ur och skur - konditionen är på bättringsvägen - finfint. Jag tackar kortisonet som ger mig energi och rörlighet. Hoppas på att börja cykla milen till jobbet framöver ganska snart - om snö och elände håller sig borta! Men ikväll är det segt, jag ska titta på dokumentären "Småskalighetens hjältar" nu, sen ska jag krama kudden...

Vem är du?

Ni som googlar mig och uppenbarligen läser här - vilka är ni?

Nu ska jag laga mat.
Har ingen inspiration.
Vad ska man äta?
Jag vill ha kanelbullar.

lördag 28 mars 2009

Slumdog millionaire.

Fredagfilm i soffan after work.

Dis och dimma ute, sprakande eld i kaminen. Tända ljus och en underbar film. Oscarsgalans stora vinnare med 8 statyetter, Slumdog Millionaire - se den!

torsdag 26 mars 2009

Tv tips!

DOKUMENTÄR De lever nära naturen och djuren och med fötterna rakt ner i jorden. Möt småskalighetens hjältar som kämpar för kvalitén i den närproducerade maten. En film av Per Anders Rudelius. SVT2 sön 29 mars 20.00

(Källa: SVT)

onsdag 25 mars 2009

God morgon :)

Jag vaknade vid halvsjutiden, av en strålande sol som letade sig in genom gardinerna. Utvilad och hyffsat värkfri är jag också! Jag somnade relativt tidigt igårkväll, helt lullig i huvudet av min medicin. Var till apoteket igår och hämtade ut mer Tramadol och tog två st ganska tätt inpå, vilket tydligen är mer än vad jag tål. Jag skulle inte bli någon bra knarkare ;)
Än är det - 5 grader ute. Jag vill gå på långpromenad. Men kan inte riktigt bestämma mig för om jag ska ta det nu, eller framåt eftermiddagen... Kaffe, kanske vore en god idé också.

söndag 22 mars 2009

Duggregnspromenad.

Min kroppsliga status gick från bedrövlig till fungerande. Ja, bedrövlig är väl kroppen än på flera sätt, men iallafall utan egentlig värk. Mer än en molande smärta i ryggen som inte har med reumatismen att göra. Nu på eftermiddagen har jag och finaste Lina varit ute och promenerat i duggregnet, backe upp och ner i underbar småländsk idyll. Det kändes fint! Jag flåsade fram kommentarer om Twilight böckerna, plugg, jobb, hästar, framtidsplaner och annat vi hann med att diskutera under den 1 ½ timmen långa rundan. Min kondition är verkligen inte på topp, dags för skärpning... Nu ska jag väl ta tag i städprojektet som jag har lyckats förtränga hela helgen.

Candy.

Lördagsfilm, Candy, en australiensisk film från 2006. Med fina Heath Ledger. Den handlar om missbruk, relationer, konsten att leva? Geoffrey Rush är fantastiskt bra som vännen, fadersgestalten, drogleverantören och universitetsläraren Casper.

En liten dos humor, en hel del misär och fint skådespeleri. Lite väl långsamt tempo då och då. Men, se den!

Morgonstund?

Jag är vaken, sedan länge. Men inte min kropp. Fan vad den värker och gör ont, svullen och eländig dessutom. Knaprar fortfarande 15 mg kortison dagligen och borde verkligen börja trappa ner nu. Men en dag som den här så är motivationen långt borta...

lördag 21 mars 2009

Utlovade bilder.





Lite blandade vårtecken.


Lägg till video

fredag 20 mars 2009

Jag...

har avslutat en åttatimmars jobbdag med en timmes promenix, och nu är det äntligen, äntligen, äntligen helg! Gårdagens vårtecken blev blommande tussilago. Bildbevis kommer när jag orkar tömma kameran.

torsdag 19 mars 2009

Lycka är...

... när solen skiner då man vaknar på morgonen, och man kan hänga tvätten ute i ljudet från kvittrande småfåglar och trumpetande tranor. Lycka är vår. Vår är lycka? Vilket som. Jag är nöjd.

onsdag 18 mars 2009

IT.

Hollywood har idétorka och ska roa sig med att göra en ny version av Stephen Kings klassiker IT. Jag är inte så säker på att jag är förtjust i den idén. Ingen kan väl slå Tim Currys underbara tolkning som den skrämmande Pennywise? Som för övrigt aldrig skrämde mig. Jag var förmodligen inte ens i tonåren när jag såg IT som minisierie på TV första gången. Men avsräckt, nej. Det blev jag inte! I tonåren var jag dock, när jag läste boken, den är ju en bit över 1000 sidor lång om jag minns rätt, och det tog mig nog en tid att skaffa motivationen för att läsa den.

tisdag 17 mars 2009

Solig vårdag.

Min ödmjukaste ursäkt till Moder Jord som senare under dagen har visat sig från sin allra vackraste sida, med strålande sol och starka vårvindar! Fortsätt i samma anda, tack! Egentligen var jag ledig idag, men stannade till ett par timmar på jobbet för ett möte. Fick även ta en titt på kommande schema, och vad ska man säga, jag är supernöjd! Jag har fått ytterligare en kväll, och arbetar nu kväll hela 18 av 26 jobbpass på en sexveckorsperiod. Det passar mig finfint, jag har inget problem med att komma upp i skaplig tid på morgonen trots kvällspassen, och får då möjligheten att låta mitt reumatiska B-exemplar till kropp vakna i den takt den behöver (har f.ö. fått ordning på min dygnsrytm nu). Övrig tid av dagen har spenderats utomhus, såklart. Jag börjar så sakteliga vakna ur min vintervila, jag tackar stora mängder kortison och de allt ljusare dagarna för det!

Soluppgång.

Igår var det inget pissväder. Då jobbade jag hela långa dagen och solen strålade, naturligtvis. Utsikten över soluppgången var fin från mitt hus. Varför ska vädret alltid vara som vackrast såna dagar man är inspärrad på arbetsplatsen?

Gamla minnen.

Idag regnar det, med inslag av snö. Det regnar och blåser, uppifrån och sidledes. Pissväder!

Kikar på gamla bilder på datorn, och drömmer om sommaren...

måndag 16 mars 2009

Så länge vi båda andas.

I helgen så har jag jobbat och läst. Avslutande delen om Twilightvampyrerna naturligtvis. Den inbjöd inte riktigt till samma sträckläsning som tidigare böcker, förmodligen på grund av irriterande och nödvändiga faktorer som jobbet. Helt plötsligt så kände jag mig också pinsamt vuxen och för gammal för att uppskatta den här sortens läsning och blev så irriterad över det faktum att jag också frivilligt la boken åt sidan då och då. Eftersom jag inte vill avslöja bokens utgång för vänner och andra läsare som också har fastnat i Stephenie Meyers grepp, så skriver jag inte mycker mer än så här. På utmärkta Bokhora finns en fundering kring bokfenomenet som uttrycker ganska väl vad jag känner, utan att just avslöja bokens handling. Läs, du som är intresserad! Tycker iallafall att författarinnan lyckades knyta ihop berättelsen på ett bra sätt.

fredag 13 mars 2009

Tranorna och våren är här.

Imorse när jag öppnade ytterdörren så hörde jag ett välbekant trumpetande en bit bort utmed ån. Jag gick in i värmen igen, rustade mig för istid (det blåser iskalla vindar) och hängde på mig kameran för en promenad. Så, bara några meter iväg från huset så såg jag den - årets första trana! Innebär det att det är vår nu? Snälla, säg att det är så. Plötsligt kändes kroppen lättare, luften renare och sinnet gladare. Jag ägnade en tid åt att ta halvkassa bilder, njuta av enstaka solstrålar och den ensamma tranans mäktiga ropande. Samtidigt som jag lyssnade på de knubbiga småfåglarnas eviga kvittrande, och sångsvarnarnas sång. Jo, nu är det nog vår... Lycka! Bara solen och värmen som saknas.

onsdag 11 mars 2009

Ny film på gång.

John Ajvide Lindqvist och Tomas Alfredsson fortsätter sitt samarbete, och med tanke på hur bra filmatiseringen av Låt den rätte komma in blev, så kan det inte bli annat än succé det här också! Ser fram emot projektet. Även om jag hellre hade sett Hanteringen av odöda bli film först, jag gillar den boken bättre än Människohamn.
Läs mer om det på DN.

tisdag 10 mars 2009

Så kan det gå...

Jag har precis varit och hämtat ut min lilla externa hårddisk. Klantfia råkade vara lite hårdhänt med den, så den har tillbringat några veckor på datorsjukhuset. All min musik och film är bortblåst. Det har ingen större betydelse. Men min bildmapp, alla bilder från 2007! Och alla bilder tagna med min mobilkamera, är och förblir borta. Tänk om man kunde lära sig att göra en vettig backup? Som tur var så hade jag iallafall alla andra bilder även på min laptop. Och jag har ju pippi på att ladda upp bilder på photobucket, pixbox och bilddagboken så där finns en hel del. Men inte allt :(

Orka?


söndag 8 mars 2009

Igårkväll.

Usch. Vad det är grått och trist idag. Skitväder, jag vill ha vår.

Igår var det några sköna damer här och sällskapade. Vi såg på schlagereländet, och jag tycker att Caroline af Ugglas låt är så bra! Till mat blev det Leilas potatisgratäng med kantareller och västerbottenost, grönsaksbiffar och sallad. Jag tänker inte vara blygsam, det var himmelskt gott! Men nu får det fanimej vara slut på onyttigheter ett tag framöver. Jag kommer inte i några av mina kläder längre : (

Hackad dill till grönsaksbiffarna.



Lägga lite av sommarens torkade kantareller i blöt.



Gratäng färdig för att skickas in i ugnen.

Grönsaksbiffar.
Tack för sällskapet tjejer, och för biljetten! :)

lördag 7 mars 2009

The Bad Mother's handbook.

Igår däckade jag på soffan efter jobbet och blev kvar där till dess att jag orkade förflytta mig in till sängen. Fredagkvällens film blev, The Bad Mother's Handbook, ursprungligen en brittisk TV-produktion, tror jag. Baserad på en bok av Kate Long. Lagom gullig och ganska roande historia om tre olika generationer av kvinnor i samma familj, och deras förhållande till rollen som mamma. Medverkar gör också toksnygga Robert Pattinson (Twilight-vampyr-Edward ni vet) som här spelar en fullkomligt adorable supertönt. Se den!

tisdag 3 mars 2009

Sov så gott, vår vackraste drottning.

Idag har vår älskade vän och familjemedlem Queen lämnat oss. Den tokglada, skällande och allmänt ouppfostrade jycken, 75 % bearded collie och 25 % golden retriever, kom till min familj på prov en vecka för många, många år sedan runt 1994-95. Sedan blev hon kvar, och mycket har vi varit med om! Evighetslånga promenader, nära dödenupplevelsen då hon drogs ner i strömmande vatten och förmodligen överlevde endast tack vare att hon var kopplad och vi på så vis kunde dra upp henne på torra land, den gången då jag gick igenom isen, alla gånger hon har varit med in i hästhagarna men ändå har haft vett att gå undan när unghästarna blev lite väl närgångna. Tillfället vid morgonfodringen då hon fick en sån stöt av elstängslet att hon sprang på den trafikerade vägen ända hem. Ja, ibland kan man förvånas över att hon blev hela 15,5 år gammal! Vår grand old lady. En trogen vän som inte skvallrade om ciggaretterna som sällskapade oss på promenaderna när jag började röka, en hopplös skogsluffarkompis som lyckades trampa på, alternativt lägga sig över varenda kantarell inom synhåll. Fotvärmare till en frusen "lill-matte" fram till det att jag flyttade hemifrån. Alltid glad och positiv.

Men åren har trots allt satt sina spår, och ganska länge har vi skojat om att "i år blir sista julen". Men den gamla damen har kämpat på, och varit pigg och lekfull. Så sent som i somras skällde hon glatt och gjorde tappra försök att jaga efter kastad boll. Promenaderna har blivit allt kortare och gått allt långsammare. Den senaste tiden har hon fått allt svårare att resa sig upp, och lägga sig ner. Stel och förmodligen med en hel del värk. Men trots allt, på den sista promenaden idag, då vi gick varvet på Åsen som hon älskade, så lufsade hon fram så obesvärat. Usch, vad svårt det är, att ta beslutet och avgöra att nu är det dags.

Besöket på veterinärstationen var ganska odramatiskt. Vi kom dit precis till utsatt tid och veterinären började läxa upp mig och morsan och sa att nu skulle vi vara lugna till dess att det hela var över. För Queens skull. Det gjorde det hela lite lättare. Jag har en förmåga att bli lätt hysterisk när ett älskat djur lämnar mig (Mia och Jeanette, ni vet vad jag menar). Hon fick en spruta, lade sig ner och somnande på det medhavda täcket och fick sen den dödliga injektionen. Vi stannade en stund, pratade om hur vi bara väntade på att hon skulle lyfta på huvudet sådär som hon gör när hon sover och uppmärksammar något omkring henne. Men hon vaknar aldrig mer.

Sov så gott, finaste Queen.
Oktober 1993 - Mars 2009

Bilden tog jag idag på vår promenad, resterande bilder laddar jag upp på bilddagboken.

söndag 1 mars 2009

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva.

Jag är slutkörd efter dagens arbetspass. Sen jag kom hem har jag inte gjort mycket mer än att äta och läsa. Jag har läst sista delen i Ann Heberleins bok "Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva". Ann är en framgångsrik yrkeskvinna med familj, men lever också med diagnosen bipolär sjukdom och hela boken kan ses som ett slags avsked till jordelivet. Jag tänker inte skriva mycket mer än så, googla den! Det är fängslande läsning, men inget man orkar sträckläsa, tunga känslor som väcker tankar.

Nu skulle jag behöva ta tag i ett berg av disk. Men ett nytt bokprojekt eller en film känns desto mer lockande, jag orkar inte göra något som kräver den minsta ansträngning. Helst av allt skulle jag vilja sova. Men det känns lite tidigt än.